Segelduk / Skärning – Grundkurs

Dacronduk – Traditionellt vävd duk med varp- och inslagstrådar i polyester (bild 1).
Eftersom inslagstrådarna (de tvärgående trådarna i duken) ligger nästan raka i den färdiga väven, blir duken mycket stark i denna riktning. Varptrådarna (de längsgående trådarna i duken) ligger på grund av vävtekniken i zig-zag. Vid belastning i varpriktningen sträcks detta zig-zag-mönster ut och trådarna blir rakare. På diagonalen (snett över duken) finns inga trådar alls = mycket töj (bild 1).

Till ett högsmalt (High Aspect) storsegel i dacron eller en högsmal fock använder man en så kallad väftduk eller Strong Fill duk (SF) Duken är då mycket stark i vertikalled där de stora krafterna uppstår.(bild 2)
Om man har ett lägre storsegel (low aspectsegel) eller en dacrongenua använder man en ”bladeduk” eller AP-duk (all purpose)som är balanserad. (bild 3) Duken har då nästan samma töjningsvärden i horisontell riktning som vertikal riktning.

 Dock ska man veta att duken inte når upp till de goda töjningsvärden man får om man använder en modern laminatduk som beskrivs nedan.

LAMINAT-CRUISINGLAMINAT

Laminatduk – En duk som är ihoplaminerad av flera lager, där varje lager tillför sina specifika egenskaper. Eftersom laminatduken är en icke-vävd duk ligger alla trådar i denna duk raka och utsträckta vilket ger ett minimalt töj.

Ett av lagren innehåller ”armeringstrådar” i ett rutmönster s k scrim, som ger duken dess dragstyrka (bild 4). Vid tillverkningen av scrimen kan man välja olika typer av fibrer, olika täthet mellan trådarna och olika grovlek på trådarna beroende på vad den färdiga duken ska användas till. Olika fibrer kan t ex vara polyester, pentex, spectra ,kevlar eller kolfiber. Man kan också förse dukens ena eller båda sidor med en taft (ett tunt lager av vävd dacron eller kevlar) för att öka slitstyrka och livslängd på duken. Dukar med taft på båda sidor brukar kallas cruisinglaminat. Det finns alltså ett otal olika konstruktioner av laminatduk, så det gäller att välja rätt.

Den traditionella laminatduken har sin styrka i dukens längdriktning, varför den alltid används till radiella skärningar där panelerna (dukbitarna) ofta blir 2-7 meter långa, och dragningen är i panelernas längdriktning (bild 5). Genom att orientera trådriktningen i panelerna hos en triradiell genua parallellt med kraftspridningen i seglet får man ett segel med optimal formstabilitet och livs-längd. Prisökningen från crosscut /dacron till radiell skärning i polyesterlaminat är ca 30 % och det är väl investerade pengar.

Flexduk

I de moderna flexdukarna ligger armeringen inte längre bara längs med och tvärs duken, utan man har lagt ut fibrer i flera olika riktningar för att ta upp diagonalkrafter. Man använder här den gamla traditionella tekniken crosscut för att sätta ihop seglet. Ofta limmas det .Man får mycket mindre spill när man gör dessa segel. Det blir mindre antal sömmar / limfogar, vilket ger ett lättare segel samt det är lättare att ha full koll på formen.

Membransegel

Det senaste på segeldukssidan är så kallade membransegel. Denna laminatduk tillverkas specifikt till det segel vi skall göra.  Trådarna ligger orienterade i kraftriktningen i hela seglet  varför det blir ett lätt segel med optimal prestanda. Dessa segel kan fås 3 , 4 eller 5 skiktslaminat beroende på användingsområde. Ring så berättar vi mer om fördelarna med dessa segel. Vi har flera olika leverantörer av dessa dukar. Segelduken till ett segel levereras i 5-6 sektioner som renskärs hos oss på segelmakeriet och därefter fogas samman med vår Q-bond-maskin. Därefter är produktionen som vid tillverkning av vanliga segel. Förstärkningar skall monteras, revrader, eventuella lattfickor, fållning, likning mm och slutligen allt handarbete med montering av ringar travare, hakar mm.

Slutprodukten blir ett oerhört starkt och formstabilt segel. Duken kan tillverkas som treskikts ( film/film) fyraskikts- eller femskiktslaminat, dvs utan taft, med taft på en sida eller med taft på båda sidor.

På Dimension Polyants hemsida kan du läsa ännu mer om olika dukar och hur de påverkar din seglingsupplevelse